fredag 17 oktober 2014

Alain Gras - Visst sjutton kan gubben

Det kokades te och skulle samtalas, och såklart gled samtalet in på vin efter ett tag, närmare bestämt på hur olika ett vin kan smaka i olika glas.

Sagt blev gjort, och snart fanns några olika glas framme och det konstaterades såklart olikheter och vinnaren blev Riedels Montrachet.....kanske lite för att det skulle bli så ;-)

Nästa dag tog jag min en mer ordentlig titt, doft och provsmakning av vinet vi lekte med, en 2010 Meursault, Alain Gras.




Här bjussas på en relativt frisk, floral och guläpplig doft med tydliga drag av slanggurka insprängda. Lägg till kryddor i form av kryddpeppar och lagerblad och lite svartpeppar och mungiporna börjar vandra. När man sedan lägger till en smörighet, nästan med ett stråk arrak....och en härlig flintstensmineral....ja då är leendet på plats.

Munkänslan är len, slank och balanserad med bra syra och en fetma som bär med sig de fina kryddorna. Till doftintrycken kan adderas rostbröd och lemon curd.

Avslutet är kryddigt, mineralspäckat och citromstänkt och ligger kvar riktigt länge.

Ett riktigt prisvärt vin jag kan dricka betydligt oftare. Tummen upp för gubben Gras.

torsdag 9 oktober 2014

Ett litet reatips!

Jag prenumererar såklart på en drös nyhetsbrev från olika vinhandlare och idag landade ett mail från http://www.la-bourgogne.de/ i brevlådan.

Gillar man exempelvis Lafarge finns följande poster listade:

2009 Bourgogne Pinot-Noir, 14,00 €
2007 Volnay, 24,00 €
2007 Volnay Vendanges Sélectionnées, 30,00 €

Inga fel på de priserna....och sedan finns en del till av intresse

Klurigt nog visas inte dessa på sajten just nu, så är du intresserad rekommenderas att du mailar dem så du får nyhetsbrevet.

Léchenaut bjuder på ett nja

Ibland slinker det med en extra flaska bara för att.....och är det rea med bra priser så kan man ibland lura sig själv lite grand. Den här gången klickade jag till och högg en flaska 2007 Chorey-Les-Beaune, Domaine Léchenaut. Tidigare erfarenheter från domänen har inte bjudit på några riktiga leenden, men en billig flaska till vardags kan man ju testa.




Nosutforskningen med näsborrarna vibrerande djupt nere i Bourgogne-kupan blottar mjuka eller mosade bär i form av körsbär och hallon som samsas med lite murrig skogsmognad, fudge, ett visst mått kryddor (svagt och otydligt) och ett stänk från målarlådan.

I munnen blandas bra syra, små och lätt greppiga tanniner, med en hyfsat mogen och ganska lätt frukt. Känslan blir i huvudsak lätt och slank, med ett lite beskt och lakrisalt avslut......och ja en liten sötma kommer fram när luften gjort sitt.

Summa summarum en helt OK, men kanske lite trist byflaska. Det finns liksom inget som driver eller gör att det sticker ut, och klunkbarheten är inte heller på topp.....ett nja helt enkelt.

tisdag 7 oktober 2014

Klunkbart till svampmackan

Det har varit en del rundor ut till svampskogen nu i höst. Hittar man till rätt ställen är det nämligen ett rätt galet svampår och lönen för mödan har såklart blivit till olika former av vardagslyx.

En dag gick jag en kort sväng från huset och hämtade hem en halv korg svart trumpet. Den stektes i rikligt med smör och serverades på smörstinna skivor av stekt surdegsbröd.

Till detta öppnades det enkla av det enkla....i min värld en Bourgogne Passetoutgrains. Just denna flaska var en 2012 Bourgogne Passetoutgrains, Alain Hudelot-Noellat. Jag drack ett syskon i somras under en fjällvandring. Avsaknaden av alla former av vettiga glas gjorde då en vettig bedömning av vinet svårt. Den här gången var det inte direkt svårt med de vidunderligt goda mackorna och egna glas.




Det började med en skön sniff med främst hallon, men även lite andra rödbärskompisar. Det som dock riktigt lyfter doften är en blandning av körsbärskärna, kryddor, örter och en stråk av viol och lakrits.

I munnen tappar det lite och visar upp sin enklare sida och är mest, rakt upp och ner, väldigt slankt och klunkbart med syrliga bär, lite kryddor och ett rätt trevligt, lakrisalt avslut.

Om man struntar i att tänka så mycket så är det väldigt flirtigt och lättdrucket, och man upptäcker rätt snart att det går åt fort. Och det funkar absolut alldeles utmärkt till en fin svampmacka.

torsdag 2 oktober 2014

Reavin drickfärdigt och klart

Tidigare i somras hade Otto Suensson en liten rea med bra priser på viner från bl.a. Michel Lafarge. Jag passade på att bunkra lite och bygga på ett par vertikaler, men köpte även lite enklare druvjuice för direkt konsumtion.

En trevlig liten producent fick följa med hem i form av ett par flaskor Mercurey. Vinet var och är 2009 Mercurey, Domaine Michel Juillot.




Doften bjussar på mogna gula äpplen på gränsen till bokna, ett knippe riktigt mogna gråpäron, en dusch av toast med lemon curd, fina kryddor och en svag mineralitet. sammantaget en skönt len och balanserad doft. Ett fint sniffarvin med en härlig kryddbukett.

Smaken sedan är mjuk, med nästan mosig gulfrukt av päron och äpplen, kompletterat med tydliga citrusdrag...även viss skalbeska. Sedan är det nötigt och smörigt, fullt med härliga kryddor och lite flintstensmineral.

Mot frukten slänger vi fram en bra, men inte hög syra. Sammantaget en skön känsla av balans, och till det ett härligt uttorkande avslut som ligger kvar läääänge tillsammans med kryddorna.

Bra och billigt reavin för 109 DKK. Levererar ett bra snäpp över den nivån, helt klart.

måndag 29 september 2014

Back on track med Bertheau

En månads frivillig alkoholmässig sväljtorka med endast ett par valda tillfällen till spottande gör att suget efter något trevligt att snurra runt i glaset är rätt stort. En svag, svag näsdefekt i form av förkylningskaraktär gör att jag backar från Grand Cru-planerna och väljer ett av alla reaviner jag samlat på mig de senaste månaderna.

En flaska 2008 Chambolle-Musigny 1er Cru, Domaine Francois Bertheau borde nog göra susen. Klassiskt ren årgång, bra producent och en bra by.....bara att rycka kork och hålla tummarna.




Dag ett fanns ingen tanke på analys eller anteckningar, utan intrycken är uteslutande från dag två, när jag åter insett hur gott jag tycker det är med Bourgogner.

Här pratar vi rätt ordentligt körsbärstryck, nästan med kirschiga drag, men bara på gränsen. Här finns också en riktigt fin kryddighet, drag av färsk fudge och en del mognadsdrag med kompost, multnad och målarlåda. Efter en månad ger sånt här rätt feta leenden.

I munnen är det lite grand ett tvehövdat djur. Å ena sidan är det ett slankt vin med syrliga bär, rätt hög syra och bakåtkammade tanniner med som ändå ger ett visst grepp. Till det kan adderas lite komplexitet i form av karamell, kryddsötma, lakrits och mineraler parat med multnad och viss buljong.

Så långt allt gott, men sen drivs tanken vidare att vinet nog börjar falla isär och bli polariserat. Lite grand som vissa äldre Bourgogner gör, och visar upp en sida med syrliga bär och en annan med köttbuljong.......nog fasen har resan ditåt inletts. Men idag, just nu, när jag är lite fånigt lycklig så passar det här perfekt.

Jag skulle dock inte lita på mig själv avseende denna anteckning.....nästan allt hade nog fått tummen upp.

söndag 24 augusti 2014

Att dricka i närtid - Alain Burguet

Ännu ett vin att ta tempen på öppnades igår och nu är det dags att besluta hur övriga flaskor ska hanteras. Vinet är 2006 Gevrey-Chambertin "Tradition", Alain Burguet.




En doft som skvallrar om en tät frukt som börjar ändra skepnad. Hallon och körsbär får samsas med lite mer mogna drag med kirsch, lösningsmedel och ett rejält doftspjut som påminner om det gamla tuggummit Ti-Pe.
Lite jordighet, lakrisal och mineraler kompletterar. En rätt typisk Gevrey-doft med inledande mognadsdrag, jag förutom det lite lustiga tuggummiinslaget.

Ett vin som definitivt har utvecklats med stil och tillsammans med dess bra syra kan man dag ett förnimma lite fina ungfruktsdrag innan smaken dag två mest blir ett kvitto av doftintrycken med skönt lakrisala drag som tillsammans med en apelsintouch, bakåtlutade tanniner och en slutdusch mineraler ger en smak som är väldigt lätt att gilla.

Jaha, ännu ett vin att dricka i hyfsad närtid. Det blir en kul höst känner jag.