lördag 26 februari 2011

Basvin från Meo-Camuzet, anno 2007

Efter att ha testat resterna från gårdagens Gevrey-Chambertin från Domaine Taupenot-Merme väcktes behovet av yngre frukt. Gårdagsvinet hade nämligen hamnat rejält långt i nerförsbacken efter ett dygn i kylen och drickvärdet var inte direkt bra.

En sväng ner till källaren resulterade i en flaska från Meo-Camuzet eller mer specifikt från negociant-verksamheten som går under namnet Meo-Camuzet Frère et Soeurs. Flaskan är en Bourgogne Rouge 2007 och tanken är att den ikväll ska funka till en gryta i huvudsak baserad på högrev, rotsaker och bondbönor.

Skillnaden mot gårdagsvinet är högst påtaglig, något som gäller i alla avseenden. Det här vinet är ungt, bärs upp av frukten och det är ju en generisk Bourgogne och man brukar ju få vad man betalar för.



Vinet bjuder på en rejäl dos röd frukt med körsbär i frontlinjen och en svag dragning åt syrligare bär som lingon och tranbär. Inte lika framträdande, men ändå med i doftintrycken finns lite körsbärsmarsipan, en kvist örter och en svag pust av unknad.

Väl inne i munnen är frukten och syran påtaglig, men det finns faktiskt också millimeterstora tanniner som håller emot lite grand. Frukten kännetecknas av samma sak som i doftintrycken, där körsbären har en dragning åt det sura hållet. Det här är piggt och vitalt och ganska precis vad jag var ute efter till maten.

OK, vinet funkade riktigt bra till maten, men efteråt i sin ensamhet märks det rätt snart att det här är ett bordsvin á la Bourgogne. Det är helt OK, men inte sticker det ut med någon elegans som exempelvis motsvarigheten från Pascal Lachaux.

Bra till maten, men som solitär uteblir hyllningskören blir slutsummeringen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar