torsdag 14 juli 2011

"La fête nationale française"

Om man nu inte är lagd åt det hållet att firande av vår kronprinsessa står högt på dagordningen kan man ju alltid skåla i lite rara droppar från Frankrike och fira lite med favoritvinlandet, dagen till ära.
Här hemma verkar vi ha landat i en semestrig normalrytm där nästan alla viner följs i två dagar, något som innebär att Frankrike idag hyllas med både fru Chardonnay och Herr Pinot Noir. Dagens inlägg behandlar endast det vita, så vill du läsa om rött från Alain Gras så får du hålla dig till tåls.

Det vita vin som ska testas är en helt ny bekantskap för mig. Det är från producenten Domaine Gerard Thomas, en herre från St-Aubin som i huvudsak gör vita viner och som gör det med båda sina döttrar. Det är en producent jag ofta står och velar kring då det mesta av hans produktion hittills har uppvisat samma smakprofil, nämligen en stor del "toasted oak". Kolla tidigare intryck här och här. Till hans fördel ska dock sägas att de billigare vita vinerna är helt klart prisvärda om man inte ryggar för en ordentlig dos ek. För mig finns det definitivt även plats för sådana viner, men jag vill ju inte att en producents hela produktion ska smaka ungefär likadant och det är lite av mitt intryck hittills.

Låt oss se vad dagens vin gör åt det samlade intrycket av producenten. Vinet är 2008 Saint-Aubin "Champ Tirant", Domaine Gerard Thomas.




Redan vid en första sniff upplever jag något jag aldrig upplevt med producentens viner, nämligen att eken inte breder ut sig i ett försök att dominera. Här får istället citrusen mest genomslag med både citron och grape. Nog kan jag också hitta lite gula äpplen och nyplockade, mogna och luddiga krusbär, och visst finns där även en dos ek, men det är långt ifrån normaldosen från leverantören.

I munnen kommer sedan attacken av citrus. Det är rejäla duschar citron som piskas runt tillsammans med en högst påtaglig syra.....och det funkar riktigt bra. Som någon slags påminnelse om vem som gjort vinet och var det kommer ifrån finns där också en smörig honungssötma och lite tendenser till vägdamm.

För mig är det här lite av "hallelujah". Det är det första vin jag dricker från producenten som inte skriker ek, utan som faktiskt bjuder på både druva och terroir. Jag skickade iväg en fråga till Frankrike för att kolla om producenten har lagt om sin fathantering, eller om detta vin hanteras annorlunda än de andra.......men inget svar än såklart, det är ju "La fête nationale française".

En sista upplysning är att vinet kostade 14 Euro i våras och för det priset är det ett formidabelt FYND! Kul att det billigaste som erbjuds är det bästa enligt min smak.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar