torsdag 7 juni 2012

Luftandets metamorfos


För ett drygt halvår sedan drack jag min första och hittills enda flaska från Agnès Paquet. Det var inte direkt någon lustupplevelse så förväntningarna inför min andra flaska är inte direkt höga. Nu var ju den första flaskan ett rött vin och vi har nu att göra med ett vitt, så det kan faktiskt vara en helt annan historia.

Dags för 2009 Auxey-Duresses, Agnès Paquet. Låt oss leka........




Första dagen ur nyöppnad flaska och nyupphällt i glaset stöter vi på lite patrull. Först ut är en del reduktiva pustar som lugnar sig efter ett tag, men även i munnen är det störande med vissa tendenser till kemikalievarning. De sista smuttarna är dock ett par snäpp bättre så flaskan åker in i kylen för att få ett mognadsdygn på sig.

Så här dag två är doften en helt annan, den är för det första alldeles frisk och ren och för det andra ganska trevlig. Vi pratar citrus, blommor, lite duschar äpple och en lätt smörig och nötig fetma som omsluts med lätt rökiga mineraler

Smakmässigt är det också ett helt annat vin. Det är bra balanserat med fräsch citrus, lagom med fetinlindnad i kroppen och trevliga mineraler, samt en lätt beska i avslutet. Ett rätt enkelt vin som inte alls skäms för sig, och som framför allt visar hur viktigt det kan vara att lufta sina vita viner. Tumme upp, kanske främst för förvandlingen dock. Serveras med fördel lite svalare än normalt förresten.

2 kommentarer:

  1. Hej. När du stoppar in vinflaskorna i kylen. Brukar du använda dig av vakumpump? Eller sätter du bara i korken i flaskan? Tänkte att det blir en "överdriven" luftning med bara korken i.
    Mvh Karl

    SvaraRadera
  2. I nio (eller mer) fall av tio stoppar jag bara ner korken. Undantagsfallen är mogna viner som riskerar att falla över kanten.

    //P

    SvaraRadera