tisdag 17 februari 2015

Nysläppt från Dujac

Alla har vi väl våra favoritproducenter som vi återkommer till år efter år. För min del har det genom åren utkristalliserats ett gäng rödvinsproducenter som normalt sett gör slanka, eleganta och lättdruckna viner, utan överdriven ekprägel. Vidare har de det gemensamt att de kan drickas både unga och med mognad. En av dessa producenter är Domaine Dujac, en producent som ytterst sällan gör en besviken.

För någon vecka sedan lanserades byviner från Chambolle-Musigny och Morey-St-Denis från producenten, och årgången var 2012. Jag lyckades trots stök med systembolaget.se få de viner jag önskade mig och för att lite ta tempen öppndes en 2012 Chambolle-Musigny, Domaine Dujac.




En intressant betraktelse är att synintrycket bjuder på en tätare och mörkare rödfärg än vad jag väntat mig. Inte alls någon burgundisk transparens av normalt snitt. Det går definitivt igen i doften, i alla fall när vinet är nyöppnat och även ett bra tag efter det. Det är mörkfruktigt, ekrostigt och känns rätt stumt.

När jag karafferar det dag två och senare låter det vakna upp i glaset, ja då börjar nyanserna sakta träda fram. Det är kanske inte "50 nyanser av rött", men leendet börjar sprida sig. Frukten ljusnar, rostningen delar upp sig i kaffe, mörk choklad och kryddor. Här finns också en touch av lösningsmedel, flintrök, björnklister och mineral. Sammantaget en doft som lovar gott i längden.

I munnen har vi ett i grunden slankt och lättfruktigt vin, ja dag två alltså....men visst stramar det emot lite grand efter att visat upp betydligt mörkare drag som nyöppnat. Nåväl, efter luft och ännu mera luft så ligger till slut alla bitar på plats, utan snack. Det är bara det att min känsla är att vinet behöver ett antal år på sig att handskas med de rätt bångstyriga tanninerna och den lätta beskan av eken.

Barnarov taget i fel tidpunkt för min palett, men det här kommer att njutas bra i framtiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar